Jag börjar redan som tonåring. Alltid vart knubbig.. dålig självkänsla men ändå har jag levt i långa förhållanden och kännt att jag duger som jag är . Jag är älskad ändå. Fick som 22 år mitt första barn, linnea som fyller 4 år i december. Jag är 176 cm lång och vägde 94 kg när jag skrevs in hos barnmorskan v 8. 4 veckor efter förlossningen vägde hag 110 kg. När linnea var 1 år och 8 månader hade jag börjat ta tag i min vikt. Vägde ca 89. Tränade och tränade. Inget hände.. gravid igen.. med tvillingar denna gång. Panik. Men gud vad bra det blev. De föddes i mars 2013. Vikt 119 kg. Ca 8 kilo försvann med förlossningen till grund av sängvila. Jag var förkrossad. Den sommaren började jag gå pws 5 ggr per vecka. Åt lchf. Väldig succe. Spräckte 100stecket väldigt fort.
I september 2013 vägde jag 94 kg. Skrev in mig på gym. Gjorde en kroppsmätning som körde ner mig i skorna. Jag måste ändra mig själv. Fortfarande lchf. Och runt årsskiftet började jag fundera på om jag skulle prova något annat i kostväg.
Så jag tog kontakt med en kostrådgivare. En kvinna som jag verkligen ser upp till. Vikt 12/2 84 kg. Gjorde ännu en kroppsmätning. Bätttre men långt ifrån bra. Ca 35 % fett och 51 % muskler. Bmi 27.
Idag 8 veckor senare gjorde jag en ny kroppsmätning och hamnar på ca 33 % fett men 49% muskler, 78 kg och ca 25 i bmiNågot är inte rätt kanske? jag försökte att inte skapa några falska förhoppningar om vad jag skulle kunna åstakomma. inte försöka jämföra mig med andras resultat. Men ändå.. jag kände mig nöjd när jag gick ut från gymmet. stolt liksom. men lät siffrona sjunka in och fasen... kunde jag gjort något bättre? Har jag rätt tänk?lite lägre motivation idag. men imorgon är den tillbaka.. det är jag säker på. jag har ett mål, och det kan jag inte sopa under mattan. Jag ger bara inte upp. Jag känner mig starkare, känner mig snyggate och kläderna sitter löst. All Tack till Åse och alla peppande människor på gymmet, stöttande vänner och sambo. Går in i nästa fas för mig själv. Jag ska krossa mål och bli ännu bättre, ännu starkare ännu snyggare. Det handlar inte pm beachen, det handlar om livet. Mitt liv, mina barns liv, min familj.
jag kände mig nöjd när jag gick ut från gymmet. stolt liksom. men lät siffrona sjunka in och fasen... kunde jag gjort något bättre? Har jag rätt tänk?lite lägre motivation idag. men imorgon är den tillbaka.. det är jag säker på. jag har ett mål, och det kan jag inte sopa under mattan. Jag ger bara inte upp. 
Jag känner mig starkare, känner mig snyggate och kläderna sitter löst. All Tack till Åse och alla peppande människor på gymmet, stöttande vänner och sambo. Går in i nästa fas för mig själv. Jag ska krossa mål och bli ännu bättre, ännu starkare ännu snyggare. Det handlar inte pm beachen, det handlar om livet. Mitt liv, mina barns liv, min familj.